Forskning och utveckling

Modellen av narrativ praxis har vuxit fram ur ett flerårigt arbete i projekt med berättandet som grund. Här kan du läsa om ett urval av de forsknings- och utvecklingsprojekt som modellen utvecklats från.

Kompetensen att lyssna

Som en uppföljning av projektet Kreativt åldrande – berättarkonst och funktionshinder pågår arbetet med en metodbok som riktar sig till yrkesutövande och utbildningar inom vård, hälsa och socialt arbete. Bokens medförfattare har rekryterats bland deltagarna i det genomförda projektet. Boken ger djupare inblickar i skiftande former av narrativ praxis i vård och omsorg. Boken fördjupar också förståelsen av hur modellen kan tillämpas som grund för metodutveckling i olika professioner och verksamheter. Boksläpp för metodboken arrangeras under september 2018.

Rehabilitering med kultur

Rehabilitering med kultur är namnet på vidareutvecklingen av försöksverksamheten Kultur på recept. Denna verksamhet bygger på de tidigare erfarenheterna av Kultur på recept och handlar om kompletterande rehabilitering med kulturaktiviteter. Rehabilitering med kultur riktar sig till människor som lider av kroniska besvär av olika slag och startar under 2017. De patienter som deltar i kulturaktiviteterna behöver också alla tolk för att samtala med svenskspråkig personal. Följeforskningen är inriktad på att i samverkan med personalen studera berättande och tolkanvändning.

Kreativt åldrande – berättarkonst och funktionshinder

Detta tvååriga projekt genomfördes under 2014 och 2015 inom ramen för Kulturrådets satsning på ”Kultur för äldre”. Inom ramen för projektet utformades en modell för att utveckla nya redskap av narrativ praxis inom äldreomsorgen och andra omsorgsverksamheter. Projektarbetet baserades på ömsesidiga kunskapsutbyten mellan yrkespraktik, konstnärligt och vetenskapligt arbete. Med hjälp av detta utbyte framställde filmaren och animatören Stanislaw Przybylski Linder 13 kortfilmer.

Kultur på recept

Kultur på recept är namnet på en försöksverksamhet som genomförts inom ramen för regeringens satsning på en form av kompletterande rehabilitering med kulturaktiviteter. Georg Drakos medverkade i uppföljningen av en verksamhet i Stockholm som pågick i två omgångar (2014–2015). Resultatet av uppföljningen visade att det var avgörande för rehabiliteringens varaktighet att deltagarna ges utrymme att bearbeta sina erfarenheter i eget berättande. Dessutom rekommenderas att berättande tas till vara som grund för metodutveckling i samverkan mellan involverade professioner. Läs mer om uppföljningen i boken Kultur och hälsa i praktiken (2016).

Ensamkommande barns berättelser

Antalet ensamkommande barn som placeras i s.k. HVB-hem har ökat kraftigt under senare år. Barnen har inbördes många individuella olikheter. Men gemensamt för dem alla är att de har förflyttats från en tillvaro till en annan vid en tidpunkt i livet då de aktivt formar sina personliga identiteter i förhållande till sitt förflutna och genom att orientera sig i en ny och annorlunda tillvaro i Sverige. Mot den bakgrunden förbereder Narrativ Etnografi ett pilotprojekt som ska genomföras i samverkan med personal vid flera HVB-hem. Syftet med projektet är att utveckla nya redskap för narrativ praxis i HVB-hemmets verksamheter för att underlätta för varje ensamkommande barn att hantera sina egna livserfarenheter och växa med hjälp av sina inneboende resurser.